Sastrugisnö överallt

Dag 32. Landskapet med sastrugisnö är väldigt vackert att betrakta, nästan som konst. Men när det blir total white-out kan jag inte se dem alls och ska ändå skida på det här konstfulla underlaget. ”Så mycket sastrugisnö. Det är överallt. Det är som ett vilt hav som är svårt att beskriva, kom hit och kolla.[…]

Det känns inte ensamt

Även om jag var helt själv på min födelsedag så har jag aldrig känt mig så firad tidigare. Det ringde massor på satelittelefonen, jag fick grattisrapporter från facebook, några överraskningspresenter i små kuvert, flera inspelningar med födelsedagsvisor och en bra playlist som jag kunde skida vidare på. ”Det betyder så mycket när man är här[…]

Välkommen på kalas

Det är en födelsedagsfest på S86 12,637 W81 42,432. Alla är välkomna, men skynda på eftersom  den här födelsedagskakan inte kommer att räcka så länge. På min födelsedag har jag klätt upp mig med en typ ren tröja, flätat mitt superfeta hår och sprayat på mig lite parfym. Det är ingen dresscode på det här[…]

Ljudet av tystnad

De två senaste dagarna har jag skidat i stillhet. Lugn och ro. Vinden har lagt sig och det känns som om jag är den enda här på kontinenten. Här kommer ett ljudklipp om hur det låter. ”Det har inte varit någon vind, det är riktigt, riktigt skönt. Det blir så tyst, som en total tystnad.[…]

Redan halvvägs

Yippey!! Jag har kommit halvvägs! Jag passerade 85 grader igår morse och jag firar inte bara att jag har skidat halva vägen till polen utan tog även en celebration-shot med whiskey för att jag gjorde 37 kilometer på en dag. Helt galet. När jag tränade på Svalbard gjorde vi sällan mer än 20 kilometer per[…]

Jackan som flög

Jag har nästan skidat halva sträckan till Sydpolen och hade bara tre kilometer kvar till mitt halvvägsmärke, när någonting saknades. ”När jag stannade för en mat och dryckespaus vände jag mig om mot min pulka och såg att min dunjacka inte vara där. Jag hade spänt fast den, uppe på packningen, men nu var den[…]