Här är jag, när jag försöker hålla kiten i luften samtidigt som jag tar en selfie. Igår var vinden superbra på morgonen men sen försvann den. Jag fick ta flera pauser på pulkan, men det är inte så dumt nu i solen på lite lägre höjd och närmare kusten. Det är så varmt, bara 10 minusgrader. Jag har ändå tagit mig en distans på en hel grad och har bara 240 kilometers kvar till Hercules Inlet. Min startpunkt och mållinje.
När jag närmar mig tänker jag på hur det kommer kännas att avsluta expeditionen och återvända hem. När jag kommer börja sakna det här vita och vida landskapet ska jag besöka Fjällnäs, ett hotell i de svenska fjällen. Det är en plats i Sverige som har liknande omgivningar som här, fast med boende och proviant som är rejält mycket lyxigare än hur jag har det i mitt tält med min camping mat. Jag vill skicka hem ett stort tack till Henrik och resten av er på Fjällnäs för att ni har trott på mitt Sydpolsäventyr och stöttat mig hela vägen dit och hem.
Otroligt skön bild! Och varm o gott har du det med. Här har det duggregnat hela dagen, varit plus 3 grader, ingen snö utan riktigt dassigt skitväder! Då lyser tillvaron upp med en härlig bild på dig med kiten, “surfandes” över Antarktis! Det gjorde min kväll! /Patrik